torsdag, april 08, 2010

Så, Smuckers, du klagade ju under ditt förra uppdrag att du inte såg någonting av världen. På din väg till kontoret i Hallonbergen såg du ingenting annat än en Toyota-affär, en Willys och en bilprovning. Ingen klädaffär var du kunde hänga med i modesvängarna, ingen affischering om vilka band som var i stan eller en Metro att uppdatera sig med. Har det blivit bättre nu när du jobbar inne i citykärnan?

- Nä, det enda jag ser är nedre delen av Vasagatan svischa förbi i brådskan ifrån T-centralen till nya kontoret. Kliniskt ren på klädaffärer och affischering.
- Metro då?
- Orkar inte läsa längre. Jag tänkte att jag skulle försöka lyssna på ny musik och dokumentärer istället vilket jag gjorde på betald arbetstid tidigare.
- Går det bra?
- Nej, hamnar alltid på ett gammalt t-banetåg som skramlar så förbannat.
- Så man kan säga att du blev utan promenad, musik och dokumentärer och fick egentligen inget nytt av din nya resväg?
- Helt rätt.
- Kan man säga att du saknar din gamla resväg?
- Jaa, särskilt promenaden var en lisa för själen var man kunde låta tankarna flyga. Tankar flyger inte i tunnelbanetåg.

1 kommentar:

Söderberg sa...

Hm...man blir aldrig nöjd. Det är liksom drivkraften. Eller?