För att göra en lång historia kort så var vi fem personer (varav två onyktra och ett spädbarn), två skotrar, två bilar, två garage som skulle besökas och en väska som var kvarglömd i stugan. Efter mycket dividerande om hur detta skulle lösas så att spädbarnet skulle komma hem snabbt och allt skulle hamna i rätt garage kom vi på att det inte fanns en snabb lösning. Jag var helt enkelt tvungen att köra skoter snabbt mot stugan och hämta väskan innan vi kunde ta bilen mot Kiruna. För att spara tid skulle farsan skulle åka mot mig med väskan från andra hållet.
Så jag drar iväg som en avlöning men hinner inte långt innan jag stöter ihop med en älg som står tvärsöver den smala vägen. Av allt som kan hända när man har bråttom så blockerar en älg vägen! Vad gör man nu? Chansen var noll att jag skulle försöka klämma mig igenom bakom älgens bakben. Att vänta tills han behagar gå vidare har jag inte tid till, dessutom kan han ju välja att komma travande mot mig. Att försöka backa grävde mig bara djupare i hålet eftersom släden ställde sig på tvären över samma väg och älgen blängde oroväckande av varningspipet när jag slog i backen. Vägen är givetvis för smal för att man ska kunna vända. Så där står man. Bara en sak att göra, koppla av släden och lyfta skoter och släde så dom stod åt andra körriktningen medan man försöker hålla koll på älgen. Om älgen hade kommit nu skulle jag inte ens kunna köra någonstans. Det var en kritisk halvminut. Som tur kom det ingen annan trafik medan jag lyfte skoter (då hade situationen blivit total) och jag kunde ta en omväg och möta farski innan han stötte på älgen.
I en fotnot kan berättas att vi precis undvek att krocka med en ren när alla väskor och människor väl var i bilen på väg mot Kiruna. Några dagar senare såg jag förresten en räv som raskade över isen, men det är en annan historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar