Mr. Phung

Jag vet inte vem som tipsade mig om Tung, men det är ju lysande.

Vacations in the sun

Jag glömde det på "att göra listan", men jag har ju ett möte med våren i Halmstad i helg. Vi får se om han kommer, han har missat möten förut den ombytlige herr vår. Om han inte kommer får jag umgås med andra ombytliga herrar.

Swedish twins

Sisofys

Drömde konstigt inatt. Drömmen handlade om att jag fick inblickar i min framtid och i varje inblick spelade jag badminton mot min badmintonkompis Christer. Åren gick och gick, vi blev äldre och äldre, men spelade alltid badminton mot varandra. Mot slutet var vi stapplande gubbar som knappt kunde höja racketet, men likväl spelade vi badminton.

Jag tror att drömmen är en projicering där badminton får representera livet. Man är trött så att man knappt kan stå, smärtan kan vara outhärdlig, men ändå måste man kämpa och kämpa, fortsätta springa, fortsätta mala, inte ge upp fast man är trött, små misstag som raderar förövrigt fint arbete, arbetet tar aldrig slut utan kommer bara tillbaka över nätet igen, förhoppningen att det kommer bli bättre runt hörnet, insikten att man är dödstrött och bara spelat en tredjedel av setet. Dessutom kan en timme badminton kännas som en evighet, men är i verkligheten ganska kort.

Ibland går det lätt och då måste man passa på att njuta. Dricka champagne istället för sportdricka. Sedan brukar ju allt slit också löna sig i form av att man vinner något till slut.

Memoarerna sågar: Tele2

En större samling kvastris verkar man inte kunna samla på ett företag ens om man försökte. Dom har varit helt hopplösa ifrån dag 1 och stinker fortfarande. Jag ser det som ett tecken av tiden. Företag sjabblar alltid ihop det så att vi kunder för påminna och påpeka för att det ska bli rätt. Låt mig samla mina erfarenheter:

1. Ringer och ställer lätta frågor som storleken på mailboxar, fast-IP, nummerportering innan jag bestämmer mig. Killen i luren kan inte svara på nästan något.

2. Av outgrundlig anledning tar jag ändå Tele2 för att spara en slant. Vill vara ute i god tid (22:a december) för att få igång abonnemanget till den 1:a februari. Kundtjänst svarar att dom ringer upp mig i mitten av januari för att fixa abonnemangen. Tror ni att någon ringer? Givetvis inte.

3. Andra februari ringer jag och anmäler mig igen. Men kundtjänst ger mig helt andra priser än vad jag läser på deras sajt, så jag säger att jag vill ompröva mitt beslut. Ringer upp igen senare och lyckas få prata med en tjej som vet vilka priser som gäller och tar min beställning.

4. En vecka senare får jag IP-telefoni modemet. Men inte själva bredbandet!!! Ringer upp igen och påpekar att IP-telefoni utan bredband är tämligen värdelöst. Kundtjänst kan inte hitta en beställning på bredband. Dom lägger upp beställningen. Tio nya dagars leveranstid.

5. Två månader efter min beställning den 22:a februari tickar bredbandet igång. Mycket darrigt dock. Med jämna mellanrum slocknar uppkopplingen och telefonsamtalen har ett eko. Jag ska dock felsöka hos oss innan jag tar en ny strid med Tele2 för ny strid lär inte gå att undvika.

Jag har ännu inte lyckats klura ut ifall dom skiter i oss eller om dom bara är för korkade för att lyckas.

I can see the light!!!

När man är i kristna sammanhang kan man inte låta bli att fundera på att lägga om livsstil helt och hållet. Sluta dricka fredagsöl, spela på Unibet och fundera om oväsentligheter som popmusik. Istället be aftonböner, sjunga i kör och lägga ansvaret i guds händer. Dom övertygade verkar ju vara så lyckliga och obekymrade. Alla svar finns ju redan, så varför fundera och oroa sig. Går det riktigt åt skogen så kommer man bara till ett bättre ställe. Man kan sitta och fika och le, istället för att stirra ner i kaffet och förbanna den senaste motgången.

Men det hade nog inte funkat. Ett liv utan fredagsöl, borttippade pengar, meningslösa bloggposter om Morrissey och vardagsmörker hade nog blivit lite tråkigt. Vi får se.

Att göra vecka 9:

• Fixa ny hemsida till Smuckers (kvar från vecka 40)
• Invändig städning av bil (kvar från vecka 40)
• Köpa snygga kläder. (kvar från vecka 42)
• Söka Högskolekurser. (kvar ifrån vecka 41)
• Uppdatera CV och skicka in den på professionell granskning. (kvar ifrån vecka 41)
• Börja träna minst två gånger i veckan. (kvar ifrån vecka 52)
• Bokslutet för föreningen var jag sköter bokföringen (kvar ifrån vecka 2)
• Tapetsera lägenheten. (kvar från vecka 7)
• Laga extraljuset så att den håller sig på rätt köl. (kvar ifrån vecka 5)
• Rensa handfatsavloppet
• Tvätta bilen
• Bokslut på jobbet
  Fixa bredbandet hemma.

Ketchup-effekten

Jag har ingen almanacka men om jag hade den varit välfylld i helg:

Nouvelle Vague på Berns, Buffy i stan, fyra representanter av släkten på besök, söndag i Västerfärnebo, köp skor och byt byxan mot en hel, Liverpool-Blades hos Alex, hälsa på kusin Daniel med mormor, hämta/lämna hyrbil, babysim.

När något väl händer så händer det som bekant samtidigt.

Året var 1970

Vlka härliga tider! Inte behövde man vara nykter som programledare heller.

229:a

Jag kommer aldrig någonsin igen ligga så här högt i en tävling anordnad av Aftonbladet, så det är bäst att jag påpekar det.

Perspektiv

"Nä, nu tar jag väskan och går till andra sidan kommunen och jobbar" sa jag i morse och mormor såg förskräckt ut. För henne hade det betytt en vandring på 28 mil. För mig innebär det två kilometer. Det är olika det här med storlekar på kommuner.

Don't mess with Dr Jekyll

Här skulle det stå ett meddelande som gick ut på att hetsa Mr Hyde. Han är bäst uppretad och ärligt talat har det blivit mycket mer Dr Jekyll än Mr Hyde på hans blogg på sistone. Bara en massa snack om mångåriga växter, akvariefiskar och folk som är genier för att dom kan sparka på liggande boll. Äntligen höll vi på att få igång ett litet krig när han laddade för att dissa Morrissey. Men tyvärr just i samma sekund som jag tryckte på "publish" så säckade mitt värdelösa bredband ihop. Meddelandet försvann för alltid. De flesta hade tolkat detta som ett tecken att lämna Dr Jekyll ifred, men jag kör ändå.

Jag får gråta en tår tillsammans med Morrissey. Seasick yet still docked. Moz, åååh kära Moz.

Lika kallt är kallare någonannanstans

Meningen som går som ett mantra just nu är "...men minusgrader känns ju inte lika kallt i Norrland för det är torrare luft där". Det tycker jag är konstigt. Jag har bott i både syd-, mellan- och norra Sverige och har aldrig känt någon skillnad på -15 grader. -15 har känts som -15 var jag än har varit, aldrig har -15 känts som bara -5. Jag tror hela grejen bara beror på att sörlänningar inte pallar kylan. Skillnaden som luftfuktigheten ger borde vara så marginell att den inte kan kännas av vanlig hud.

Punkter att beakta:

• Borde inte luftfuktigheten vara detsamma i södra Sveriges inlandet som norra Sveriges inland? Borde inte luftfuktigheten vara likvärdig i norra kustremsan som södra?
• Kan det bero på att sörlänningar klär sig ordentligt när dom är norröver, men låter termobyxorna ligga på hemmaplan? Kläder gör underverk mot upplevd kyla.
• Enligt samma resonemang borde +20 upplevas som mycket varmare i södra Sverige än i norra Sverige, men det hör man sällan?
• I skrivande stund har Kiruna -18,3 och luftfuktigheten 85% och Stockholm -13,3 och luftfuktigheten 79%. Fuktigheten är relativ till temperaturen, men ändå.

Case closed! Eller? Kanske något för Anders och Måns att reda ut.

-15 grader Celsius

Adidasskor, tunna strumpor, inga långkalsonger, en hand fingervante. Inte direkt vad dom rekommenderade på hemkunskapen för midvinterpromenader.

Have the world gone mad?

Jag glömde en av handskarna i bilen och orkar inte gå och hämta den. Det har funkat ganska bra att gå utan handskar, men nu är det ju kallt, så sambon föreslog att jag skulle ta hennes fingervantar. Femininare vantar har sällan skådats, om man hade hälsat på någon iförd dessa handbeklädnader är sannolikheten större att man sträcker fram handen för en handkyss än skakar hand.

Men när jag gör som sig bör och tar en vanlig handske och en fingervante skrattar hon så hon kiknar. Varför då? Har hon blivit galen? Fattar hon inte att det är bättre att ha en riktig handske än ingen. Om det krisar sig så kan jag ju ställa mig i vinkel så att bara den riktiga handsken syns. Dessutom kan fingervantshanden missuppfattas för en cool protes som jag för dagen valde att beklä min krok med. Ska det skrattas åt?

D'oh

• Vad ska man göra innan man skruvar på el-sladdar: Kolla att strömmen är av.
• Vad ska man göra innan man skruvar på el-sladdar: Kolla att strömmen är av.
• Vad ska man inte göra med sladdbitar som blir för långa: Inte klippa av dom med strömmen på
• Vad ska man göra om klipper av en strömförande kabel: Tacka gud att det var plasthandtag på saxen och se till att ha nya proppar hemma.
  

Med vänlig hälsning,

Homer J. Simpson

Säkert!

JK-online tipsar om Martha Wainwright, mycket bra men det var ju ett år sedan. Mr Hyde är som vanligt fast förankrat i schlagerträsket. Det verkar som om undertecknad får ställa saken till rätta och påpeka att älsklingen Hello Saferide är tillbaka. Namnet är nytt och språket är utbytt, men det är precis lika bra som vanligt, om inte bättre. Lägg till i playlisten, klicka på repeat och släng alla andra låtar: Säkert - Vi kommer att dö samtidigt

Ord vi minns

Det finns ju några ord som när man ser tillbaka betydde mycket mer än man kunde tro när man först hörde dom. Ofta kommer dom ifrån de mest oväntade personer, inte sällan befäl, vilkas ord man aldrig trodde att man skulle bära med sig. Kommer särskilt att tänka på tre stycken just nu:

1. You got to be where your business is. Under min korta tid som exportsäljare i asien träffade jag en finne på ett pappersbruk i Thailand. Han bodde i en bungalow i företagsbyn mitt i ingenstans. Jag var tvungen att fråga hur det var när han levererade svaret med kraftig finsk brytning. "Så, sant!" tänkte jag och flyttade till Västerås. Jag har aldrig hört så mycket skit om en stad innan jag flyttade dit, men som sagt "you got to be where your business is".

2. Vi retirerar för att lösa uppgiften bättre senare. Löjtnant Anderssons svar på frågan varför man retirerar så mycket i det militära. Rycka fram, skjuta, retirera. Rycka fram, skjuta, retirera. Om och om igen. Alltid applicerbart när man kört fast.

3. När det är revelj reser man sig upp som en fjäder i ryggen och går raka vägen genom tältdörren. Något jag inte levt efter, men säkert kommer stärka när det blir min tur att vara föräldraledig. Illustreras gärna genom att först peka underarmen uppåt och sedan i riktning mot dörren. Tack, tack till den fänriken som t.o.m sov i enskild ställning och hade titeln vaktmästare i telefonkatalogen för att behålla sekretess.

En obehaglig sanning

Att vara utan internetkoppling hemma är hämmande på bloggproduktionen. För att inte tala om uppdateringar på Smuckers.

För att inte tala om allt man missar. En vecka på internet är ju sju veckor i vanliga livet. Så mycket fick jag för att vara ute i god tid och skicka beställningen i mitten av december.

Att göra vecka 7:

• Fixa ny hemsida till Smuckers (kvar från vecka 40)
• Invändig städning av bil (kvar från vecka 40)
• Köpa snygga kläder. (kvar från vecka 42)
• Söka Högskolekurser. (kvar ifrån vecka 41)
• Uppdatera CV och skicka in den på professionell granskning. (kvar ifrån vecka 41)
• Börja träna minst två gånger i veckan. (kvar ifrån vecka 52)
• Bokslutet för föreningen var jag sköter bokföringen (kvar ifrån vecka 2)
• Fixa lampor, spika upp tavlor och tapetsera.
• Hitta på något listigt till alla hjärtans dag
• Laga extraljuset så att den håller sig på rätt köl. (kvar ifrån vecka 5)

Fick ett mejl med ett förslag...

....men jag tror att det är bäst för alla parter om jag tackar nej. Jag är alldeles för bitter till arbetslivet för att vara en passande kandidat. Dessutom vill jag inte bränna alla skepp och broar i rikstäckande media. Ärligt talat så är det enda som kan få mig att fälla en positiv kommentar varit ifall varje dag hade börjat med att krypa in i en silkesrock och bli bjuden på en konjak och cigariller. Och det gör det ju inte. Iallafall inte på något jobb var jag har jobbat.

Sådana här uppdrag löses bäst av någon som är medlem i någon församling.

En rolig sak hände på väg hem ifrån jobbet

Jag gick förbi vår lokala nyckel- och skoservice för att köpa ett hänglås till förrådsdörren. Efter att ha valt ett passande lås i samråd med det rutinerade biträdet så märkte jag något konstigt. Han visade en stor ovilja att låta mig vara vänd mot kassan, så han tog mitt kort ute på golvet istället för bakom disken som dom brukar göra. Lite konstigt tyckte jag väntade på att betalningen skulle gå igenom och lät mina ögon vandra. Dom hann inte vandra länge innan dom fastnade på en skärm som visade en naken tjej som gjorde sitt bästa för att röra sig utmanande. Cowabunga dom visar mjukporr för sina kunder!!

Det här vågar man ju inte stirra på allt för länge. När jag vågade titta igen och såg att det var en spegel som visade biträdets TV som han hade bakom disken för hela affären. Det hade han nog inte räknat med!! Till hans försvar ska sägas att det var en massa telefonnummer och flaggor i bilden så det kanske var någonsorts utländsk TV-shop som hade hoppat igång, hursomhelst så ska jag handla där snart igen.

Flyttfåglar

Att flytta är verkligen konstigt. Ena stunden sitter man i sitt hem, sin borg. Universums medelpunkt och enda stället förutom Theodoras som man går till frivilligt. Stället var man har alla sina grejer och tryggheten. Sedan, vips, bara några timmar senare sitter man på ett nytt ställe som ska vara allt det här och det gamla stället kommer man inte se igen.