lördag, mars 24, 2007

En dag, en dag ska jag fixa det

Många är dom bland läsarna som undrar över "Att göra-listan". Varför blir bara längre och längre? Varför gör du ingenting? Varför finns den?

Låt mig nu förklara genom att berätta om mitt liv kära läsare. Varje dag måste jag jobba. Jag brukar komma hem vid fem, när jag kommer hem brukar jag ha barntjänstgöring tills läggdags vid sjutiden (för att göra det värre måste jag jobba till niotiden under en vecka i månaden). Vid det laget brukar jag vara ganska trött och behöver vila. Ibland blir det dock hela kvällen vilket ska erkännas inte är lagligt förfall från att sköta sysslorna på listan. Min sambo jobbar hårt och sköter det mesta av dagliga ruljansen nu när hon är mammaledig. Men det brukar ibland finnas några överblivna sysslor som disk, strykning, ringa Tele2 och klaga, matning, tangentbordslagning, ätning, mejl-läsning, bloggpostning, etc, etc som man kan ägna sig åt fram till sängdags vid 23-tiden. Om man har tur får man sova mer än sex timmar innan hela processen ska upprepas.

Detta lämnar bara helgen till att beta av listan och på helgen brukar som bekant annat tränga sig på. Så gör man för att skaffa sig en Att göra-lista som aldrig riskerar att ta slut.

Inga kommentarer: