Nu har alla gamla kompisar försvunnit ifrån jobbet. Vissa mot nya utmaningar andra behövdes helt enkelt inte längre, så nu sitter jag och Alexander ensamma i lunchrummet medan vinden viner, prärievargarna hörs yla på avstånd och präriebollarna rullar förbi. Det innebär också att jag kan publicera den sista installationen av "Overheard at Hallonbergen" helt utan rädsla för bestraffningar. Detta är en godbit jag hållt på ända sedan december.
Fru Y: Vad ska du köpa till Frans i julklapp?
Jag: En docka.
Fru Y: En Loka!
Jag: Nej, en docka!
Fru Y: Jaha, jag trodde han behövde lite källarvatten.
Som vanligt har namnen byts ut för att skydda de oskyldiga. Kom ihåg att det inte är rösten i filmen som skrivit brevet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar