söndag, december 02, 2007

Kundun

Vanligtvis brukar jag inte våga kommentera på bloggar, men på kära Ännelaijs blogg känns det som jag vågar. Särskilt som hon tog upp ett ämne jag funderat över på sistone (är jag för mesig eller inte). Tyvärr blev kommentaren alldeles för lång så jag får utveckla här.

Är det några yrkesgrupper som jag behandlar med yttersta respekt så är det städerskor och butiksanställda. Dom som har befogenheter och betalt för att ta ansvar för den dåliga leveransen ger jag gärna ett helvete (vilket de alltid skiter i det vilket å andra sidan gör mig riktigt förbannad).

När städerskan kommer till jobbet brukar jag försöka göra det hon brukar göra. Ingen ska behöva kröka rygg för min skräp. Dom brukar bli glada över mina insatser även om jag som vanligt stjälper mer än hjälper. Jag hade tyvärr friluftsdag på skräpkorgspåsknytarlektionen.

Ungefär likadant är det när jag handlar. Om det finns en fråga som jag inte klarar själv så väntar jag tills personalen har tid att svara på min fråga. Det brukar inte dröja länge och dom brukar se att jag har en fråga. Om jag kan frambringa ett bra humör så brukar jag ge det till dom. Då brukar dom ha överseende för sin okunskap och ge oslagbar service tillbaka. Det som är mycket värre är när personalen kommer och frågar om man behöver hjälp. Då brukar man bli påprackad en massa jävla skräp som dom får provision på. Men hur som helst finns finns det ingen orsak till att göra livet svårare än det är för folk. Om jag kan göra deras arbetsdag behagligare så är jag glad.

Men då tycker jag ju också att ringklockor på cyklar är ett jävla skit. Man får väl vänta tills dom gående hunnit skingra sig istället för att plinga och begära friväg som om man vore Carl den 16:e Gustaf på Eriksgata. Tänk Buddha, tänk ödmjukhet. Vänta ett tag så märker dom cykeln och går undan.

Dalai Lama är förresten den enda Nobelpristagaren som bemödat sig att besöka graven i Solna vars testamente givit dom ett så fint pris. Hans pris delades ut i Oslo.

Eller som Laman skulle sagt på ICA när dom frågar vem han är som ringer i klockan hela tiden: "Jag tror jag är en reflektion, som månen på vatten. När du ser mig, och jag försöker vara en bra människa, ser du dig själv."

Så där, nu har jag lyckats förolämpat varenda gnällhandlare och nobelpristagare till dags dato. Utom Dalai Lama förstås. Dessutom fick jag med mitt favoritcitat och en länk till en bra blogg.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag var minsann med på "påsknytarskräppåsdagen"
Så de så!

Tack ialla fall för att du kommenterat och läst.

FAST
Har du läst vad jag menade?

Aja

jag har kommenterat ditt inlägg på min blogg..

Gillar din blogg.
:)

Smuckers sa...

Nä, jag läste inte allt du skrev. Det var inte menat som kritik till dig för jag tror inte att du går omkring och är elak mot servicepersonal. Det blev mest så att din text fick mig att komma ihåg ett inlägg som jag skulle skriva en gång men glömt bort, så egentligen har den inget med vad du skrev att göra.

Det är inte dig det är fel på det är jag.

Det roligaste såg jag dock idag. Kvinnan före i videobutiken hade hyrt två filmer igår men ville inte betala för en eftersom hon bestämt sig för att inte se den.