tisdag, mars 04, 2008

Mödravårdsgymnastiken

Nu ska vi motionera. Vi utgår Prisextras parkering i Hallonbergen och börjar på en på sommaren mycket naturskön stig. På vintern är den dock isig, lerig och framför allt becksvart. Här blir det lite X-games för vi vill inte sakta ner eftersom de omgivande skogarna är som hämtade ifrån en genomsnittlig svensk deckares öppningsscen var det alltid hittas ett inplastat lik av en hundrastare i en liknande skog. Dessutom har vi alltid bråttom till dagis så här cyklar vi snabbare än vi borde. Om fotona verkar suddiga så är det givetvis för att jag inte hann stanna utan knäppte i farten.

Efter den inledande sträckan kommer vi ut på en riktigt lång raka. Frustrerande lång. Det känns som om man knappt rör sig framåt i den ständiga motvind som dragit fram varenda dag senaste månaden, så här växlar vi upp och ökar för att komma fram i tid. Omgiven av SL-lokstall, Bilprovningen och Willy's finns inte heller någon risk för störande affischering eller gratistidningar som kan hålla dig uppdaterad med omvärlden och därmed distrahera ifrån träningen. Sannerligen en värdig "Rocky-miljö". Eye of The Tiger! Ös på!

Men alla raksträckor bevekar sig efter ett tag och då kommer vi till slutspurten. En rejäl backe med slingrande hårnålskurvor. Ingen annanstans i Stockholmsområdet har jag sett en backe som kräver hårnålskurvor men här har kommunens planerare satt en i vår väg. När vi kommer upp sprutar svetten och darrar benen, men som tur är kan vi nu parkera cykeln och gå de sista hundra metrarna endast i medellätt motlut.

Ett pass som max tar tio minuter men när vi är framme kommer dagispersonalen fråga om vi vill ha ett glas vatten eller behöver vila lite.

Väl mött på parkeringen!

2 kommentarer:

Erik Ahrnbom sa...

Fina grejer. Och rakan känner jag till. Här körde vi Fiat till Willy´s på den tiden vi hade Fiat.
Nu blir det cykel till ICA.
Om två veckor blir det nytt barn (igångsättning, eller "induktion" som proffsen säger) och då blir det skitnödig sextiotalsvagn och uppvikta jeans på 40-åringen. Landsorten fnissar.
Här får du en rolig scen ur Annie Hall: http://uk.youtube.com/watch?v=BGPcSd7DDLk

Smuckers sa...

Gratulerar! Hoppas allt går bra och lycka till!

När Frans föddes var en av mina största funderingar vilken låt som skulle bli den första han fick höra. Sådant kan avgöra ett helt liv så jag funderade i månader, man vill ju inte att det ska bli en sketen Carolasång på radion. Tänk vilket ansvar man har som förälder.

Har man sett den rakan glömmer man den aldrig. Inte ens genom år av terapi.