söndag, september 07, 2008

.....and I feel fine!

En sak jag inte visste för 24 timmar sedan: Idag skulle jag se R.E.M live and in concert.

Biljetterna var snordyra och leveransen var kanske inte fullkomlig, men som jag ser det så har jag varit skyldig, så det gör ingenting.

Tänka sig att Youtube är så ungt att det inte ens finns en officiell video på Orange Crush, själv såg jag den första gången 1988 när jag gillade att kolla på MTV alldeles för sent om kvällarna. Då var man ensam om att gilla R.E.M i Kiruna kan jag garantera.

3 kommentarer:

Erik Ahrnbom sa...

Fan, vad jag gillade REM. Orange Crusch, Finest Worksong osv.
Kul. Avrapportera gärna.

Smuckers sa...

Jag tycker Aftonbladet beskrev allt helt på pricken. Ovanligt bra recension. http://www.aftonbladet.se/nojesliv/article3268072.ab

Grejen är ju att REM skulle kunna spela klassiker på klassiker på klassiker i flera dagar i sträck. Om dom vill så kan dom få alla arenor att explodera. Själv tappade jag dom ifrån radarn efter "Monster" (förutom singlarna man kanske hört på radion), men jag tycker inte att dom ska stå kvar och stampa och spela gamla låtar bara för att vi inte har hängt med de senaste 10 åren. Vi får skylla oss själva. Klart dom ska köra nya låtar, men dom kommer inte göra att hela Globen ställer sig upp och dansar. Mot slutet drog dom klassikerna och då stod nog hela Globen upp och alla fick lämna med god smak i munnen.

Sedan har vi ju blivit äldre och lugnare. Det har dom också. Som Stipe sa: "I know how it is. A heavy meal, a couple of glasses of wine, sitting on your ass all night" med referens till att sittplatserna varit ovanligt tysta och allvarliga. Stipe öser ju på och är älskvärd och kvick som vanligt. Han som spelar mandolin i "Losing my religion" verkar mest vilja till hotellet och sova.

Förbanden The Editors och The Disciplines måste jag kolla in nogrannare när tid finnes. Det lät lovande och band med "The" i namnet är alltid lite bättre än andra.

Huskorset sa...

Nämen! Jag med, sedan mitt Amerika-år. De var sydstaternas stolthet och slog igenom på bred front när jag var där. Jag hade med mig varenda platta de släppt i resväskan.