onsdag, oktober 15, 2008

Läser du det här långa är du galen

Det är dags att följa upp det som bara har hintats om tidigare. Filmer som ska vara realistiska, men är orealistiska och därmed inte kan beskrivas som bättre än uppspelen ifrån Sveriges backlinje under experimentet med tre backar.

Låt oss ta exemplet Million Dollar Babies. En vacker och flerfaldigt Oscar-nominerad historia om en kvinnlig boxare av och med Clintan. Väldigt bra film upp till en punkt när Clintan bestämmer sig för att realism är något jävligt löjligt. Helt plötsligt ska Hillary Swank boxas om mästarbältet mot en föredetta prostituerad ifrån Öst-Berlin. Quesedilla! Det ska inte finnas ett Öst-Berlin i en film som utspelas i nutid. Dessutom är motståndaren färgad. Låt oss ändå ponera att just denna del av historien utspelades när Öst-Berlin fanns. På den tiden fanns inte många färgade i Öst-Tyskland. Inte skulle någon ifrån Öst-Berlin heller ha boxats professionellt eller varit prostituerad. Så hur man än vrider och vänder på det går det inte att få ihop med verkligheten. Givetvis ett grepp ifrån Clintan att samla ihop alla tillgängliga egenskaper för att tillverka en så svår motståndare som möjligt. Kombinera ihop Öst-Tysklands maskinmässighet med färgades överlägsenhet, men det blev dåligt när han förutsätter att vi är så dumma. Resten av filmen blev lång och värdelös och Expressen kan behålla sina samlarfilmer.

Samma sak med Den sista färden. Väldigt bra film. Upp till en punkt. Helt plötsligt möter Jon Voight deras plågoande, lägger an, fipplar med armborsten, allmänt kaos och plågoanden ramlar ihop skjuten med en pil bakifrån. La paloma bianca! Vem skjöt honom? Fick Jon Voight iväg en pil och isåfall hur kunde han skjuta plågoanden i ryggen när han låg framför offret? Det var allt jag funderade över resten av filmen. Fanns det en andra skytt för att fördjupa mysteriet? Men det gjorde det inte får man veta senare. Var det meningen att vi ska gå på den? Jag kände mig lurad, smutsig och ville duscha i timmar.

För att inte tala om Star Wars och ledaren av Jediorderns högsta råd Yoda. Han kan använda kraften till att göra allt möjligt och betraktas som universums visaste varelse, men kan inte sätta orden i rätt ordning. Troligt! Eller Mannen från Mallorca där poliserna äntligen hittar bevis för en komplott högt upp i samhället. Då firar dom med räkor och vin och slänger bevisen med räkrenset! Ingen är så dum, inte ens poliser!

2 kommentarer:

Mr Hyde sa...

Alla filmer du räknar upp anser jag vara bra filmer. Jag köper dina argument om diverse logiska kullerbyttor i alla fall utom ett.

Yoda. Vad är det som är orealistiskt med honom? Fattar du inte att han är så oerhört mycket visare än alla oss andra och därför formulerar sig annorlunda!? Fattar du inte att han är god och han har Kraften?! Jag accepterar att du sågar Clintan, men ge FAN i Yoda!

Orealistiskt! Du måste skämta...

/Mr H

Smuckers sa...

Nu är kanske inte Star Wars den första film man ska räkna upp som realistisk, men vem vet, i en galax långt långt borta för länge länge sedan kanske det såg ut som det gör i Star Wars.

Men som sagt, allt förstörs när Yoda inte kan använda kraften till meningsbyggnad.