Visar inlägg med etikett Morrissey. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Morrissey. Visa alla inlägg

tisdag, september 14, 2010

fredag, oktober 30, 2009

Strangely the sun still shone

Den gamle är tokig. En vecka efter att ha kollapsat halvvägs in i första låten står han på scen igen i vad som verkar vara en ändlös turné som spelat i vartenda konserthus, horhus och hönshus världen har att uppbringa.

Fast tekniskt sett har en ny turné börjat för att supporta nya samlingen Swords, men ännu återstår uppskjutna gig ifrån förra turnén och det var egentligen inget avbrott mellan turnéerna så gränserna är minst sagt flytande. Ungefär som Bob Dylan som struntat i teknikaliteterna och kör en Neverending Tour år ut och år in. Fördelen med det är så klart att man slipper byta dekor.

När den nya repan kommer till L.A fixade Ticket Master ihop ett fint samarbete med hamburgerkedjan Denny’s. Gå på konserten, få en gratis burgare. Någon kommer bli sur……..


torsdag, juni 25, 2009

onsdag, juni 24, 2009

I'll go crazy if I don't go crazy tonight

Ikväll är det äntligen dags. Som. Vi. Har. Väntat.

Jag tänker mig att jag ska stå längst fram. Men vet ju att efter en tung middag och alldeles för länge i baren kommer det bli någonstans långt bak.

lördag, mars 07, 2009

Hoppa över om du inte gllar Morrissey

Förra natten sparkade Morrisseys världsturné igång i Myrtle Beach. Totalt oviktiga fakta förr dom flesta, men hyperintressant för oss som vill veta vad vi har att vänta sista gången vi ser mannen om 63 konserter och 2,5 månad. Faktiskt så intressant att det ledde till en vadslagning med kusinen att tippa tio sånger som inte ingår på senaste skivan och kommer spelas.

Man kan beskriva min lista som till vissa delar kallt kalkylerande (Irish Blood, English Heart; First of The Gang to Die) och till vissa delar rent önsketänkande (There Is a Light That Never Goes Out, How Soon is now?, Last of The Famous International Playboys; We Hate It When Our Friends Become Successful; You’re The One for Me Fatty; Everyday is Like Sunday; The National Front Disco, No One can Hold a Candle to You).

Som väntat en förlust med 6-2 när resultatet presenterades:

Something Is Squeezing My Skull / Mama Lay Softly On The Riverbed / This Charming Man / Black Cloud / Best Friend On The Payroll / First Of The Gang To Die / I'm Throwing My Arms Around Paris / How Can Anybody Possibly Know How I Feel? / Seasick, Yet Still Docked / Ask / Sister, I'm A Poet / All You Need Is Me / I Keep Mine Hidden / The World Is Full Of Crashing Bores / Life Is A Pigsty / How Soon Is Now? /

Oroväckande: Tre nummer ströks, inga extranummer, verkade sjuk, rösten höll inte, lämnade stället utan ett adjö eller tack och uppenbart irriterad.

torsdag, februari 05, 2009

Nytapetserad lya

Som sista människa i Sverige ledsnade jag att vänta på officiella utgivningen av nya mästerverket och la ner Years of Refusal på spelaren.

Det känns som att komma hem. Nya tapeter, men hemma.

fredag, december 19, 2008

Where are my manners!?

Jag vet inte vad som flög i mig och hoppas att ni kan ha överseende. Vad är det för fasoner att bara posta ett Morrissey-klipp och låta er hänga utan nödvändig information. Kvarlämnade för att försöka lista ut saker själva. Alldeles själva. Jag hoppas att ni kan förlåta, visa överseende och acceptera min gottgörelse.

Nu gör vi det här en gång till på rätt sätt:

1. Morrissey söker givetvis efter No one can hold a candle to you av Raymonde. Alldeles för kortlivat band ifrån Manchester.
2. Uttrycket can't hold a candle to X betyder att någon är mycket sämre än person X. Så underlägsen att en jämförelse inte ens kan göras. Uttrycket härstammar troligen ifrån tiden när lärlingar höll ljuset för sina mästare. Om man inte ens var värdig att hålla ljuset åt hantverkaren var man verkligen dålig.
3. Såklart är det minsta man begära att texten scrollas så att man kan sjunga med. Hjärtat valde jag speciellt för er. Som en liten gest.



4. Nu, en gång till from the top

torsdag, december 18, 2008

Ljus är bara frånvaro av mörker

Nu får det vara nog med new age-skit. Nu får det bli lite riktig rock'n'roll....tänkte jag och dammsug Youtube efter Toots and the Maytals, men inget annat än suddiga konsertsnuttar.

Så det får bli det näst bästa.

lördag, december 13, 2008

Vi väntar.....

En kompis till en kusin har hört den i recensionssyfte. Det ärliga svaret: Det bästa han gjort.

onsdag, december 10, 2008

Begär

Morrissey, på sin 50-årsdag, i sin födelsestad. £ 98?

måndag, oktober 06, 2008

Jaaaaaaaaaa!!!!!!

Snart är det dags.

tisdag, juni 24, 2008

Samma mamma

Så här kommer Morrissey se ut om tjugo år.

torsdag, maj 22, 2008

Den lilla prinsen

Det är ju trots allt inte varje dag Moz fyller år.


Steven Patrick Morrissey

Grattis Morrissey på födelsedagen! Det här firar vi med prinsesstårta och jordgubbar till hela familjen. Vi får titta på That's How People Grow Up också dagen till ära.



Jag noterar att detta borde betyda att femtioårsdagen nästa år borde infalla på en fredag. Då firar vi på helt annat sätt.

måndag, mars 03, 2008

fredag, januari 25, 2008

Whatever happens please don't forget me

Jag har besökt Erik Ahrnboms blogg hundra gånger bara för att se detta klipp och för att göra det lättare för mig själv så postar jag det här nu:



..the pleasure, the privilege is mine. Det är så vackert att det tåras i ögon. Jag får skylla på att evolutionen tillfört ett lass hormoner för att klara föräldraledigheten. Varför skulle man annars få en tår i ögat bara för att någon fått ett pris på Idrottsgalan, Morrissey sjunger vackert eller någon fick det fint i något renoveringsprogram. För att inte tala om dagislämning eller när man ser kids slåss på skolgården.

Jag känner förresten för att göra någor wild'n'crazy med håret innan allt är tappat. Jag funderar tuppkam. Trummisen verkar ganska stylish. Om jag visar videon för en frisör så kanske det kan hända.

Vi sjunger alla våra låtar live



...men man ska inte vara för hård med stackaren, även de bästa har fallit av scenen någongång.

måndag, januari 21, 2008

Too many regrets to mention

Vissa jag känner är i London för att se Morrissey sjunga på Roundhouse sex kvällar på rad. Jag får hålla tillgodo med gamla konsertklipp.

fredag, november 23, 2007

Det är stort!

Det är inte varje dag man får fingret av Gary Day via MMS. Ärligt talat trodde jag att jag aldrig skulle få det. För de flesta ett meningslöst namn, men medlem i min lilla adelskalender som basist för Morrissey.


Tydligen ska detta ha något att göra med att jag ligger hemma och sover istället för att lyssna när han vänder skivor.