tisdag, september 22, 2009

Andarna ifrån tidigare ägare bör i sådana här saker


Den här ingick tydligen också i priset. Hoppas det var billigt för den här verkar skitgammal.

Allt som behövs nu är en piprökare/likördrickare

Döm om min förvåning när den kära sambon ringde och sa att hon köpt en serveringsvagn på Blocket. Serveringsvagn! Nu måste handspritsångorna gått henne upp i huvudet. Det här ville jag inte missa för allt i världen. En serveringsvagn är väl förevigt förknippad med Roland i Torsk på Tallinn och mig veterligen endast använd av honom. Vad kommer här näst, ett Felix receptboxskrin? Kanske skulle vi bli tvungna att blocka hennes konto på Blocket innan missbruket gått överstyr, men först skulle jag få mig ett gott skratt.



Men om det här innebär att jag ska börja få fredagsfilé och öl utrullad på regelbunden basis så kan jag såklart inte klaga. Här är förresten "fyndet". För många säkert skönt nostalgisk, men för mig har det passerat alldeles för lite tid, alldeles för lite. Tydligen säljs dom här på auktion för tiodubbla priset. Det skulle kanske vara något....



Jag vet att Ännelaij kommer ta hennes sida. Jag bara vet det.

måndag, september 21, 2009

Mmm, det är så läcker den här muffinsen...

...jag kan inte sluta stirra på den.


Guernica, Lidice, Hanoi, Gottsunda

Mäh, grabbar. Varför bränna grannarnas bilar som sannolikt är lika fattiga och utanför som ni? Om ni skulle åka till rikare områden och bränna några bilar så skulle det nog bli bättre effekt.

Men ni ska veta att innanförskap inte är allt dom säger att det är. Det är att släpa sig till jobbet fem dagar i veckan oavsett hur trött man är. Det är att trängas i bilköer eller pendeltåg i timmar varje dag. Det är att stå ut med hopplösa chefer. Det är att täcka för inkompetenta kollegor. Det är att komma punktligt. Det är att utföra tråkiga sysslor till alldeles för liten lön. Det är att vara trevlig mot kunder trots att dom är idioter. Det är stress. Det är förslitningsskador. Det är att flytta var jobben finns. Det är att vara noggrann. Varje dag. År ut och år in. Innan det är det minst tolv års skola, sannolikt femton år, kanske mer. Det spelar ingen roll att läraren är dålig. Det spelar ingen roll att rektorn ser ut som en älg. Det spelar ingen roll att skolan börjar tio över åtta och du var ute med kompisar kvällen innan. Det spelar ingen roll att det är mycket läxor. Det spelar ingen roll att man är dåligt på ett ämne då får man plugga ännu hårdare på det ämnet. Det spelar ingen roll att det är prov dagen efter en fest. Det spelar ingen roll att studiebidraget är lågt. Det spelar ingen roll att det är tråkigt. Det ska göras och det ska göras bra. Det är att betala räkningar i tid. Det är att inte misshandla frugan. Det är att rösta i EU-valet trots att det verkar meningslöst. Det är att inte fly genom missbruk. Det är att ta hand om sina barn. Det är att se till att dom gör sina läxor. Det är att skjutsa dom till träningar. Det är att söka jobb. Det är att söka flera jobb varje dag om man inte hittar ett på annat sätt. Det är att besiktiga bilen. Det är att hålla fartgränserna. Det är att inte leva över sina tillgångar. Det är att spara till pensionen. Det är att vara blodgivare.

Alla behöver inte göra allt, men många måste göra mycket. Som synes är det förbannat jobbigt med innanförskap.

söndag, september 20, 2009

You fill up my senses

Jag låter Simon Bank beskriva fredagens derby. Själv kan jag ännu inte riktigt och han gör det ju så bra.

Prime Time

06.10 i morse, på en söndagmorgon, drog SVT1 igång långfilmen King of Comedy. Den enda slutsatsen jag kunde dra var att Robert de Niro hade dött och jag kom in i någon desperat sammansatt minnessändning.

Jag funderade vem som skulle bli först att starta facebookgruppen ”Nobels fredspris till Robert de Niro” eller om jag fortfarande drömde, men listerna var fortfarande inte uppsatta i köket så jag visste att det måste vara verklighet.

The nay sayers nay

Någongång ska jag testa att leva en dag på ett hav av ja. Man ska alltså säga ja till allt under en hel dag sedan får man se var man hamnar och vad som händer.

Av risk för otillbörligt utnyttjande kan jag såklart inte säga vilken dag, ni får chansa.

fredag, september 18, 2009

Eviga sanningar

What is so wrong with vård, skola and omsorg anyway?


Idag stod sossarna på torget och ville prata kyrkoval, men jag ville inte prata kyrkoval, det ville ingen. Jag ville prata om en rutschkana som försvunnit.

torsdag, september 17, 2009

Smakar colanappar


På mina pannkakor väljer jag idag att sätta Saskatoonbärssylt kvar ifrån vara kanadensiska gäster i våras. Eftersom knappast någon i Sverige smakat Saskatoonbärets sylt vilar ett stort ansvar på mig. Jag kan hitta på vad som helst utan att någon kan verifiera. För att verka speciell och avundsvärd säger jag att den smakade himmelskt och att jag var en fattigare människa innan jag smakat på Saskatoon.

124:e derbyt i Stålstaden

Imorgon är det bara att glömma allt vad taskiga dokusåpor heter och knäppa på TV4-Sport vid niotiden. Då kommer du bjudas på fotbollens fotboll. Derby i Sheffield. Wednesday mot United. Så här brukar det gå till enligt Erik Niva.

Ps. Heja på dom som är röda och vita.

onsdag, september 16, 2009

Sorry!

First sign of weakness


Men annars bra.

Man undrar alltid om det är sista gången


Vissa saker är som amen i kyrkan. Kallelsen ifrån Bilprovningen. Att man bytt trasiga lampor under en gatlykta kvällen innan. And above all: nervositeten.

tisdag, september 15, 2009

Sundbyberg kommun tog vår rutschkana ifrån oss


Att lägga 13 miljoner på en baseball-arena det kan dom, men att sätta några spikar och laga en trätrappa till en rutschkana det kan dom inte fixa. Att ersätta med en ny är inte heller att tänka på.

måndag, september 14, 2009

söndag, september 13, 2009

Wine flu

Vininfluensa – Virussjukdom som ofta sprider sig på tillställningar som kräftskivor. Symptom som trötthet, huvudvärk och muntorrhet. Liknar vanlig influensa men varar oftast bara en dag. I sällsynta fall kan vininfluensan vara två dagar vid högre ålder. Sjukdomen kan upplevas som mycket plågsamma i sällsynta fall och kan lindras av paracetamol, B-vitaminer, sömn, fettrik mat och rikliga mängder vätska.

Förövrigt kan sägas att hösten hunnit längre inåt landet.

fredag, september 11, 2009

Suitcase full of blues


Resväskan tog jag också. Kanske har jag blivit nog mogen för resväska på mina resor. Jag kan testa imorgon när jag ska till BÅDE Västerås och Väster Färnebo. Känns det alldeles för svenne banan slänger jag den som jag skulle.

Som om tedrickning behöver ta ännu mer tid


En killes fru gjorde slut och drog hem till Japan. Jag fick ta hand om minnena i form av te och kakor. Den enes död, dom andres te-cermoni.

Jag känner att det ligger en limerick dolt här.