onsdag, september 30, 2009

På Bauhaus har dom verkligen allt. Sist upptäckte jag takbjälkar i plast. Precis sådana som dom har på alphyddor. I plast. Dom ser ut att väga flera hundra kilo men dom är lätta, för det är plast. Riktigt autentiska trots plasten.

Någongång vill jag bo i ett hem med takbjälkar, eller i alla fall ha ett garage med takbjölkar, men jag inser ju att takbjälkar i plast kommer bli svårt att sälja in hos resten av familjen. Helt omöjligt faktiskt. Det enda säljargumentet jag kan komma på är: Om det blir fult så gör det inte så mycket. Då har vi redan bjälkarna och behöver bara köpa rep.

Jag får fila vidare på den. Den håller inte.

tisdag, september 29, 2009

Dagens garv

Vi var lite less på färgen i Frans rum. Det syntes lite för mycket att det var ett barnrum och framför allt ett pojkrum. Döm om vår förvåning när den nya tapeten hade samma färg, om möjligt lite babyblåare och gossebarnigare. Det var lustigt!


Det är klart. Man kan ju alltid börja heja på Malmö FF.

På lång sikt är vi alla döda

20:e augusti nästa år spelar U2 i Helsingfors. Biljetterna släpps i övermorgon! Är inte det lite väl. Hur ska jag veta om jag vill åka till Helsinki om nästan ett år! Jag vet ju inte ens om jag ska satsa på att betala räkningar, sätta in elkontakter, duscha eller raka mig innan jag kalopsar för dagen.

Och U2 själva? Dom börjar ju bli lite till åren....


söndag, september 27, 2009

I'm ready for the laughing gas


Fy fan, för mönsterpassning. Fy, för skeva väggar. Fy, för slöa knivar. Fy, för att ha jobbat med den här väggen hela helgen. Fy, för att det nu är sent på söndagkvällen. Nu vill jag söka tryggheten i alkoholens trygga famn. Ge mig en öl.

lördag, september 26, 2009

I'll walk out a wiser weaker man

Varför lever kvinnor längre än män? Jo, det är för att dom inte går in i ett rum och slipar väggar med frenesi, gusto och djupa klunkar. Inte säger dom heller "det är bara fjollor som Ernst Kirschsteiger och Martin Timell som använder munskydd när dom slipar, särskilt ögonskydd är superfjolligt, nere på Simon & Tomas nivå" när dom drar igång slipen. Som synes snabbspolades kroppens ålder ungefär 30 år medan klockan på väggen bara hade förflyttat sig en halvtimme. Jag är nu en svagare äldre människa med halv lungkapacitet, men jag har stoltheten!

Nämen, ärligt talat så skulle jag inte vara inne i rummet så jäkla länge. Det hade helt enkelt enkelt bara blivit så dammigt att jag inte hittade dörren ut. Men det är inget en öl inte sköljer ner, sedan är det bara in och måla! Givetvis sniffar jag ordentligt på färgen för att säkerställa rätt mängd thinner. Vad är man annars för man.

fredag, september 25, 2009

Om en hippie varit tapetserare och börjat tala med väggen


Ännu ett rum barskrapat och fråntaget all värdighet. Kanske blir det bättre när allt är klart. Det kanske gör ont nu men i slutändan kommer du komma ut som en vackrare starkare vägg. Sandpappret skaver men tar bort vassa kanterna och gör dig bättre. Glöm aldrig det. Glöööm aldrig det.

torsdag, september 24, 2009

Vad alla behöver


Äntligen kom budfirman med min egen pengaautomat till lägenheten. Det var så opraktiskt och dyrt att hämta pengar i automaterna på stan.

Det här kallar jag möbel

onsdag, september 23, 2009

Mammor på Facebook

Klicka om du inte ser som en örn.


tisdag, september 22, 2009

Andarna ifrån tidigare ägare bör i sådana här saker


Den här ingick tydligen också i priset. Hoppas det var billigt för den här verkar skitgammal.

Allt som behövs nu är en piprökare/likördrickare

Döm om min förvåning när den kära sambon ringde och sa att hon köpt en serveringsvagn på Blocket. Serveringsvagn! Nu måste handspritsångorna gått henne upp i huvudet. Det här ville jag inte missa för allt i världen. En serveringsvagn är väl förevigt förknippad med Roland i Torsk på Tallinn och mig veterligen endast använd av honom. Vad kommer här näst, ett Felix receptboxskrin? Kanske skulle vi bli tvungna att blocka hennes konto på Blocket innan missbruket gått överstyr, men först skulle jag få mig ett gott skratt.



Men om det här innebär att jag ska börja få fredagsfilé och öl utrullad på regelbunden basis så kan jag såklart inte klaga. Här är förresten "fyndet". För många säkert skönt nostalgisk, men för mig har det passerat alldeles för lite tid, alldeles för lite. Tydligen säljs dom här på auktion för tiodubbla priset. Det skulle kanske vara något....



Jag vet att Ännelaij kommer ta hennes sida. Jag bara vet det.

måndag, september 21, 2009

Mmm, det är så läcker den här muffinsen...

...jag kan inte sluta stirra på den.


Guernica, Lidice, Hanoi, Gottsunda

Mäh, grabbar. Varför bränna grannarnas bilar som sannolikt är lika fattiga och utanför som ni? Om ni skulle åka till rikare områden och bränna några bilar så skulle det nog bli bättre effekt.

Men ni ska veta att innanförskap inte är allt dom säger att det är. Det är att släpa sig till jobbet fem dagar i veckan oavsett hur trött man är. Det är att trängas i bilköer eller pendeltåg i timmar varje dag. Det är att stå ut med hopplösa chefer. Det är att täcka för inkompetenta kollegor. Det är att komma punktligt. Det är att utföra tråkiga sysslor till alldeles för liten lön. Det är att vara trevlig mot kunder trots att dom är idioter. Det är stress. Det är förslitningsskador. Det är att flytta var jobben finns. Det är att vara noggrann. Varje dag. År ut och år in. Innan det är det minst tolv års skola, sannolikt femton år, kanske mer. Det spelar ingen roll att läraren är dålig. Det spelar ingen roll att rektorn ser ut som en älg. Det spelar ingen roll att skolan börjar tio över åtta och du var ute med kompisar kvällen innan. Det spelar ingen roll att det är mycket läxor. Det spelar ingen roll att man är dåligt på ett ämne då får man plugga ännu hårdare på det ämnet. Det spelar ingen roll att det är prov dagen efter en fest. Det spelar ingen roll att studiebidraget är lågt. Det spelar ingen roll att det är tråkigt. Det ska göras och det ska göras bra. Det är att betala räkningar i tid. Det är att inte misshandla frugan. Det är att rösta i EU-valet trots att det verkar meningslöst. Det är att inte fly genom missbruk. Det är att ta hand om sina barn. Det är att se till att dom gör sina läxor. Det är att skjutsa dom till träningar. Det är att söka jobb. Det är att söka flera jobb varje dag om man inte hittar ett på annat sätt. Det är att besiktiga bilen. Det är att hålla fartgränserna. Det är att inte leva över sina tillgångar. Det är att spara till pensionen. Det är att vara blodgivare.

Alla behöver inte göra allt, men många måste göra mycket. Som synes är det förbannat jobbigt med innanförskap.

söndag, september 20, 2009

You fill up my senses

Jag låter Simon Bank beskriva fredagens derby. Själv kan jag ännu inte riktigt och han gör det ju så bra.

Prime Time

06.10 i morse, på en söndagmorgon, drog SVT1 igång långfilmen King of Comedy. Den enda slutsatsen jag kunde dra var att Robert de Niro hade dött och jag kom in i någon desperat sammansatt minnessändning.

Jag funderade vem som skulle bli först att starta facebookgruppen ”Nobels fredspris till Robert de Niro” eller om jag fortfarande drömde, men listerna var fortfarande inte uppsatta i köket så jag visste att det måste vara verklighet.

The nay sayers nay

Någongång ska jag testa att leva en dag på ett hav av ja. Man ska alltså säga ja till allt under en hel dag sedan får man se var man hamnar och vad som händer.

Av risk för otillbörligt utnyttjande kan jag såklart inte säga vilken dag, ni får chansa.

fredag, september 18, 2009

Eviga sanningar

What is so wrong with vård, skola and omsorg anyway?


Idag stod sossarna på torget och ville prata kyrkoval, men jag ville inte prata kyrkoval, det ville ingen. Jag ville prata om en rutschkana som försvunnit.

torsdag, september 17, 2009

Smakar colanappar


På mina pannkakor väljer jag idag att sätta Saskatoonbärssylt kvar ifrån vara kanadensiska gäster i våras. Eftersom knappast någon i Sverige smakat Saskatoonbärets sylt vilar ett stort ansvar på mig. Jag kan hitta på vad som helst utan att någon kan verifiera. För att verka speciell och avundsvärd säger jag att den smakade himmelskt och att jag var en fattigare människa innan jag smakat på Saskatoon.