Tidens tecken

Olika tider har olika talesätt som man kan skratta åt så här i efterhand. På 80-talet var det till exempel väldigt populärt att tala om "psykologiska mål" i sportsammanhang. Om det blev mål i slutet av en period eller halvlek skulle spelarna bli så knäckta att dom omöjligen kunde vinna matchen. Se bara på Christer Ulfbåges intervjuer efter SM-finalen 1982.


På 90-talet var det politiskt korrekt för singlar att säga att dom inte gillade att behöva äta ensam. Givetvis sagt för att ge sken av en viss sofistikation, eller var det någon som skaffade en tjej bara för att ha någon att avnjuta måltiderna med?

I detta årtionde är det legio att hävda att man blir less på julmaten under julen och därför vill prova andra kök på julbordet. En fas som jag hoppas vi kan passera snart innan jag glömmer hur vanlig julmat smakar. I Skåne verkar det dessutom som om man ska säga att fördelen med att bo i länet är närheten till kontinenten. Är det verkligen så bra att bo i ett landskap med största fördel att man lätt kan komma därifrån?