fredag, november 21, 2008

Föräldrafritt

Idag: Hemma och VAB.

Igår: Trubadur i en vilt främmande mans vardagsrum. Hur vi hamnade där kan nog sammanfattas i frasen: "Den enda gången per år vi har barnvakt går vi med på allt för en bra konsert". Och mycket väl underhållna blev vi. Jag ska försöka att komma igen och bli lika väl underhållen en gång till.

Nu: Kaskadkräkning! Rakt på fjärrkontrollerna!

Framtiden: Vi har ju också ett vardagsrum. Varför har vi aldrig trubadurer som ger konserter hemma hos oss?

6 kommentarer:

Peter Barlach sa...

Jag skrev just en kommentar, men jag tror den försvann.

Jag skrev att det var roligt att du var där. Hälsade vi? Jag vet ju inte vem du är.

Och så självklart kommer jag och spelar i ditt vardagsrum när du vill.

/Peter

Smuckers sa...

Nöjet var helt på min sida. Det var riktigt bra! Du sätter verkligen huvudet på spiken i "Heliga familjen", nu får jag gå och ångra mig att jag inte sett hela föreställningen tidigare. Mycket bra!

Nä, vi hann inte hälsa. Vi kom sent, ägnade pausen åt toaletten och skyndade hem för att checka läget hemma efteråt.

Jag ska ta upp behovet av fler vardagsrumsspelningar och trubadurer på nästa BRF-möte ;)

Söderbergs Take sa...

vi då?
hälsade vi?

Smuckers sa...

I'm afraid not. Men jag såg en kille och tänkte att "det där måste vara Söderbergs Take".

Nästa gång!

Peter Barlach sa...

Fan jag börjar undra om det där med lägenhetsspelningar inte är grejen ändå.


För övrigt tycker jag att "Jag såg en kille och tänkte det där måste vara söderbergs take" är en väldigt rolig sägning.

Huskorset sa...

Damn! Ni var där allihop.
Avundsjukan rasar i min kropp. Om Erika också var där går jag och hänger mig.