söndag, november 23, 2008

On the high seas and the not so high seas

Tangentbordet gungar så. Det kan bara betyda en sak: Jag har varit på Ålands hav.

Den här gången var det Birka Paradise som fick äran med anledning av svärmors födelsedag.

Betyg Birka Paradise: Något vackrare publik än brukligt på färjorna. Lite färre tjejer med tramp-stamps, lite färre killar med tribal-tatueringar och åtsittande ribbstickat. Framför allt en total avsaknad av finnar, vilket man kan ha delad uppfattning om (jag tycker dåligt eftersom det behövs en finne för att sätta färg på karaoken). Men när spriten åker in blir de flesta likadana så det jämnar ut sig. Erbarmeligt smala sängar om man hade tänkt dela med en tvååring. Nämn inte ens kuddarna som var för få och för tunna. Mycket dålig sömn, men kommer man till en Finlands färja för att sova får man skylla sig själv. Det är som att träna tai-chi på en Slayer-konsert.

Betyg den egna insatsen: Det var inte längesedan man åt frukost innan man gick och la sig på dessa tillställningar. I skenet av det kan det inte anses som godkänt att vara i hytten och kolla repriser av Parkinson vid åttatiden. Men har man ont i halsen och är allmänt orkeslös så är läggdags med Frans en härlig syssla till och med på en Finlandsfärja. Om man dessutom vaknar samtidigt som honom dikterar ödets ironi att man nu vaknat innan nattklubbarna stänger. Lite skillnad, men jag kan inte säga att jag saknar något, förutom lite sömn då såklart.

Inga kommentarer: