Det är dags att pröva teorin att "korven är nyckeln till folksjälen" med ett praktiskt experiment. Teorin går i korta drag ut på att folk är som deras korvar och finns till fullo beskriven här.
Låt oss ta det praktiska exemplet ifall Svennis kommer lyckas i Mexiko. På ytan ser kombinationen svensk falukorv och mexikanska chorizos som en kombination vilken kan gå åt båda hållen. I drömscenariot tillför falukorven kyla, intelligens och stabilitet till chorizon vilket kan resultera i en härlig korvgryta som kan gå hela vägen till VM-guld. Mardrömsscenariot är att den passionerade och eldiga chorizon helt tar över grytan och lämnar falukorven som en onödig sladdrig utfyllnad.
Men! Nu måste man betänka att Svennis med sina år ute i Europa knappast kan kallas en falukorv längre. Han är snarare en grund av falukorv blandad med portugisk linguica, italiensk salsiccia och engelska bangers. Sålunda kan vi utgå ifrån att hans grund är neutral, smak- och färglös, balanserad och lite åt det fetare hållet. Detta har dock genom åren förfinats genom tillförsel av eldighet, smaker, färger, bättre råvaror samt ett våldsamt drag som exploderar under press.
Enligt min mening bådar detta inte gott för Svennis. Den internationella smaken kan på ytan verka som en fördel, men som alla vet ger kompromisser en rotlöshet. Den accepteras i alla länder men är inte förankrad i något land. Ungefär som CNN. Lite åt alla, men inte nog för någon. När man ska se på nyheter så blir det trots allt Rapport.
Enligt teorin kommer Svennis alltså inte lyckas särskilt väl i Mexiko. Det kan bli VM, men inte mer. Svennis framtid ligger troligast som manager för ett storlag bestående av många nationaliteter utan särskild nationell prägel. Säg Chelsea eller Real Madrid. Där kan hans kryddning sammanfoga och avrunda de andra smakerna.
Det är det som snurrar i min lilla värld idag. Vad snurrar i din (förutom häpnad)?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar