Ibland hamnar jag bakom en av mammorna ifrån dagis när jag går till jobbet. Hon har också varit och lämnat på dagis och går nu sakta, så sakta cykelbanan fram. Istället för att gå ikapp, ta ut hörlurarna och hitta på konversation tycker jag att det är mycket lättare att stanna och knäppa ett foto på den frusna ängen. Då har hon hunnit gå tjugo meter och det är fysiskt möjligt att hålla ett så lågt tempo att man inte hinner ikapp.
Blev en kvart sen till jobbet.
4 kommentarer:
Ett förslag.
Nästa gång du hamnar bakom en långsamtgående person från the dagis så tar du upp din mobiltelefon, ringer försäkringskassan alt. skatteverket, alt. CSN där du givetvis hamnar i telefonkö.
Du kan nu luuuuuuuuugnt passera dagislångsamtgåendemamsen utan att hälsa för du är ju upptagen i telefon och samtalet kostar nada..nästan..
bara ett tips
Fast mobilen är redan upptagen med att pumpa musik i hörlurarna. Det är just därför denna promenad är så uppskattad för den är chansen att lyssna på musik.
Det blir helt enkelt tävling på dagis vem som hinner ut ur dörren först. Hon är snabb. Hennes barn är fem år.
Det här kan man låta passera, men om det dyker upp ett nytt avståndsfoto på samma mamma, i en annan miljö, börjar man närma sig något... eljest.
He, he. Fast tekniskt sett så är personen på fotot inte mamman. Det är bara en person som råkade gå över ängen när jag behövde stanna och fördriva tiden litegrann med att knäppa ett foto.
Skicka en kommentar