Gå som Zeb Macahan

Spetsiga- eller platta sidan först på suppositorier är ett diskussionsämne som aldrig tar slut. Prova själv nästa gång ni har middagsbjudning.

Det fattar ju alla att det måste vara skönare med den spetsiga sidan först, sedan blir det svårare att den halkar ut om den platta sidan är neråt. Det säger ju sig själv. Gevärskula, spetsen först. Sprutor, spetsen först. Nycklar, spetsen först. Cowboyboots, spetsen först. Ishacka, spetsen först. Allt gjort för penetration har spetsen först!

Tvärtom är allt som ska hålla sig utanför trubbigt. Cykelsadel, trubbig. Plåster, väldigt trubbigt. Skidor, trubbigt. Ändå finns det folk som hävdar att reflexer gör att platta sidan ska stickas in först.

Jag blir dock inte klokare ju mer jag forskar i ämnet. Apoteket säger platta sidan. Sjukskötarutbildningen säger spetsiga sidan. Jag återkommer så snart jag uppbringat modet att ringa AstraZenecas forskningsavdelning.

Håll ut tills dess!

Det var bättre på Grönholms tid

Recept

Bob Dylans köttbullar: 6 hg köttfärs (hälften nöt, hälften kalv), 6 salta kex (saltiner) smulade, 1 dl vatten, 1 1/2 tsk tomatpuré, 3 krossade vitlöksklyftor, 1 dl parmesan, 1 ägg, 1 tsk salt, 1 tsk torkad oregano, 1 tsk torkad basilika, 1 msk färsk persilja, svartpeppar.

Snäppet godare än vanliga köttbullar, men har inte en chans mot Björnströmburgaren och inte ens i närheten av Luther Vandross-burgaren.

Förra veckan magsjuka, nu 39 grader and risin'

Det är inte så stor omställning att börja jobba efter pappaledighet, man är ändå hemma och vabbar hälften av dagarna. I själva verket undrar man varför man ansökt om dagisplats överhuvudtaget. Barnen vänder ju bara i dörren med en ny uppsättning bakterier som håller föräldrarna hemma nästa vecka igen.

Pogo Pedagog presenterar: Smuckerism

Jag spelade badminton, förlorade.
Sedan gick jag och handlade, fick böter.

På kulturell spaning

Så vem gillar The Cure 2008? Det är inte partytjejerna som sjöng med i låtarna på puben innan konserten. Det är inte heller de rynkiga småfeta medelåldersmännen som kom för att återuppleva sin svåra ungdom. Det är inte heller svarthåriga kajalmålade ungdomar som kom för att dom lever sin svåra ungdom. Och nej det är inte heller medelåldersmännen med kavaj, dyra glasögon och kajal som smyger längs väggarna.

Vem är det då? Jo, kors i taket det är ryssarna. Busslaster anlände till Gullmarsplan och dom var som kaniner på en salladsbuffé. Vilka lirare! Dom stod upp vid sina platser och twistade till The Cure! Sant! Hela gänget stod upp och dansade oavsett vilket delirium Robert Smith sjöng om. Långt efter alla normalt funtade svenskar gett upp och gått hem lockade dom till sig inte mindre än tolv sångers extranummer. The Cure är för ryssar vad Bruce Springsteen är för svenskar. Deras Madeleinekaka.

Konserten då. Nja, det började som en bättre begravning precis som man hoppats. Ledsamt, med insprängd glädje och framtidshopp. Men sedan gick det skarpt nedåt. Jag vet inte hur mycket som kan skyllas på Hovets akustik eller hur mycket som beror på "Dylansyndromet" när åldrande legender försöker göra sina sånger så oegenkännliga som möjligt gärna med hårt ackompanjemang i hopp om att låta moderna. Som att lyssna på Mr. Smith ackompanjerat av Metallica i en konservburk kan vi säga.

Sminklådan

...blir det månde kajal- eller medelålderspublik ikväll? Ve och fasa om det blir kajalmedelålderspublik.

Kom och skräm iväg schlagerspöket

Hoppsansa, jag ska ju gå på The Cure-konsert ikväll. Svårt att tro nu efter att Mr. F blev förkyld och inte ville sova inatt.

The Cure i februari. Det känns så långt ifrån Allsång på Skansen man kan komma.

Intellektuell, belevad, mästare på textillim

Första dagen på dagis knäpptes det foton som nu har hängts upp i korridoren. Ett foto är på mig och F sittandes på golvet i stillsam lek. Allt bra så långt, men tittar man närmare avslöjas den fula sanningen. En egenhändiga lagning av jeansen. I grenen.

Mig veterligen är detta enda fotobeviset och det måste förstöras, men hur? Nattlig kommandoräd? Någon som råkar kladda vattenfärg på fotot? Eldsvåda? Mutad städerska? Snubbla och riva ner det?

mvh

Signaturen Det är ingen som ser om jag lagar det här med textillim

Svenglish

Avsigning [avsa:jning] -Farligt svengelskt ord som man får kolla stavningen på många gånger innan man trycker på send. Som upplagt för freudiansk felskrivning.

Mitt liv med parkeringsplatser

Först hade vi en parkeringsplats i ett parkeringshus. Den var dålig för det regnade in. Ett smärre mirakel med tanke på att det fanns fem våningar ovanför, men ändå sipprade det ner vatten som filtrerats genom våningar av smuts just på min bil. Eventuell vax frätte bort på nolltid så jag ställde mig i kö och förra veckan fick jag en ny plats. En jättebra plats. Nära till lägenheten och inget läckage, men det går inte att öppna dörren till bilbarnstolen.

Nu är jag tillbaka på platsen med surt regn. Bättre att få ut Frans än att ha fin lack. Lacken förstördes förresten ändå redan när jag hade parkeringsplats under ett träd i Västerås. Veckan innan jag skulle flytta fick jag ett meddelande om att träden skulle huggas ned eftersom dom förstörde bilarna, men det var ju så dags då. Kungsholmen ska vi inte tala om. Flytta bilen varje onsdagsnatt är jobbigt särskilt om man är bortrest. Dessutom kändes det som något saknades en morgon när jag kom ut till bilen:

Vad mitt nästa steg kommer bli har jag ingen aning om, men det lär bli katastrof.

Vakans

Här skulle det stå något jätteroligt men det försvann medan jag loggade in.

Vad tycker jag om det då? Berätta Bob.

Psycho Dad

Alltid då och då måste jag gå in till Frans och kolla att han lever efter att han somnat. Ibland ser man knappt att han andas så man måste titta jättenoga, men till slut kommer ett tungt andetag. Då måste jag tyvärr stanna kvar bara för att kolla att det inte var en desperat flämtning efter luft och processen börjar om igen ofta tills antingen jag somnar eller han vaknar.

Jag vet Dr. Freud, du kan ta en kölapp därborta...

Hemstadssång

Wannadies, My Hometown vs Bruce Springsteen, My Hometown - Wannadies, My Hometown

1-0 till Wannadies.

Deltagare utom tävlan: Säkert!, Min Hemstad

Seismisk händelse up my ass. Ni är helt enkelt för giriga och skiter i dom som riskerar livet.

I climbed one hill after the other

...men jag har inte bara Working Class Hero på min repertoar. Ibland hoppar jag ur soffan och skriker "This time Lord, you gave me a mountain".

Precis som Elvis på Hawaii.

Sveriges minsta kommun

Jag känner mig full av tillförsikt inför dagen. För första gången på mannaminne ska jag faktiskt utanför kommungränserna. Jag cyklar tvärsöver kommunen på några minuter varje dag, men idag ska jag korsa gränsen. Sedan ska det ses på engelsk ligafotboll på Canal+. Där är man mer svältfödd som en tioåring utan video på 80-talet. Bara det var på video var det bra även om det var en dokumentär om Humboldtströmmen. Sedan kan det bli några öl på ett sunkhak. Låter bra om man bara orkar gå och sätta sig på tunnelbanan.

Förövrigt kan rapporteras om allmäntillståndet: Ont i magen, illamående ibland, ont var jag tror att njuren sitter, ont i höger smalben och öm i en tånagel. Den symtombeskrivningen lämnar vi över till läkarhögskolan.

Framsidan är viktig för att locka in läsaren

...för att inte tala om lösnummersförsäljningen.

Det finns alltid dom som har det sämre

Jag har sagt det förr och säger det så gärna igen; jag fattar inte kartläsare! What makes them do it. Dom får ingenting av äran istället får dom sitta nedböjda över ett kollegieblock och rabbla siffror på en gropig, kurvig väg i 200 km/h.

Men man måste beundra finnarnas rättframhet. Inga skönskrivningar här inte.



Här tar han stryk igen. I kort översättning frågar Marcus var han har ont och ifall dom ska bryta eller fortsätta. När kartläsaren äntligen kan stöna fram ett svar så säger han att han mår bra och inte behöver bryta. Snacka om krigare.

Loeb är snabb men poliser coola

Han går verkligen vidare som om inget hänt.