Då var biljetterna kirrade. Fyra stycken som ska ligga och vänta hos närmsta ticnet-ombud.
Konsten att köpa biljetter har verkligen gått framåt (särskilt när man blir insläppt före de vanliga plebejerna). Kommer osökt att tänka på det tidiga 90-talet när jag skulle på Bruce Springsteen. Jobbade då på medicinavdelningen på Kiruna lasarett och satt vid en telefonautomat hela kafferasten (som är lång på landstinget). Gick givetvis inte bra. En bekant till en bekant hade AXE-telefon. Höjden av nymodigheter och biljettködoping. Tryckte fyrkant5 för att bli uppringd när det inte var upptaget längre. Gick givetvis inte heller bra.
Sättet man får biljetter är lika minnesvärt som konserterna. Ibland mer minnesvärt. Särskilt de gånger det varit fullt pådrag med en man på telefon, en på internet och två hos ticnet-ombud i spridda städer.
Till Pop-mart köpte jag 12 biljetter till alla som sa att dom skulle komma. I slutändan kom nästan ingen så sista biljetten gav vi bort mot en hamburgare.
Till Elevation-turnén blev jag helt utan. Beskyller Ticnet-ombuden i Västerås som inte behagar öppna i tid. Räddad av en extrakonsert till vilken Ticnet skickade för många biljetter. Jag fick två extra. Upplagt för dåligt karma. Gav givetvis bort den sista mot en hamburgare.
Vertigo var svår. Jag var arbetslös och tänkte garantera en plats genom att dyka upp "in person" på ett ticnet-ombud i stan. När jag kom dit ringlade kön runt hela Norrmalmstorg, som arbetslös är man inte van att börja tidigt. Jag hamnade bakom en kille som såg att det var en kö och tänkte att det då måste vara något roligt. Fick biljetter tio minuter efter att dom tagit slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar