På de individuella fotona såg barnen ut som om dom helst skulle vilja slita fotografen i stycken, så glada var dom. "Jag önskar dig en lång och plågsam död" var uttrycket på modet den dagen förutom då för de stora tjejerna som vet vad som står på spel och älskar alla chanser att få ta sitt porträtt.
Sedan kom den storartade finalen - gruppfotot. Hälften av barnen tittar bort, en lärare har inte hunnit ställa sig i ordning. Bäst, ja allra bäst av dom alla, är min stolthet Frans som inte bjuder på något gratis och tittar bakåt. That's the spirit! Lite Jim Morrisson på Whiskey-a-go-go, lite Schakalen men framför allt stor komedi.
En dålig dag för skolfotograferingen.
2 kommentarer:
Hahaha! Det där blir något att pröjsa 200 spänn för och sedan skicka ut till släkten. En bortvänd Frans i en klunga av andras ungar.
När han fyller trettio kommer vi ha massa material som vi kan dela med oss ifrån barndomen som folk kan skrocka igenkännande till. Tydligen var detta ändå det bästa fotot. På de andra gruppfotona hade barnen sprungit iväg och kaoset varit än värre.
Skicka en kommentar